var ett tag sedan jag bloggade, cirka 2 veckor. På de två veckorna har jag hunnit med att bli sjuk sedan bli frisk och sedan bli sjuk och sedan frisk igen.

Har försökt jobba så mycket jag klarat av ändå så inte missat allt för mycket. Att jobba som vikarie är riktigt gött måste jag säga. Man börjar komma in i det där nu.

Även om dagarna är goa så känner sig ändå äventyraren i mig lite fast, jag skulle faktiskt vilja åka till Afrika imorgon om jag kunde. Åka bort från detta mörker och få uppleva 4 fantastiska månader i Afrika för att sedan komma hem till den svenska våren som är riktigt härlig ändå!

Jag har också gjort min hemläxa om Kilimanjaro som enligt några personer sägs vara lätt och av andra personer svårt.
Höjdsjuka slår till när man befinner sig på höjder över 2500 meter och den vet man aldrig hur hårt den drabbar en person. Med tanke på att vi ska nästan 6000 meter upp är det inte konstigt att 50 procent av alla som försöker får bryta. Det sjuka är att en överviktig soffpotatis kan klara Kilimanjaro enbart för han tål höjden när en supertränad elitidrottsman måste bryta för han inte tål den.

Jag hoppas jag tål den och jag tror jag gör det, i somras testade jag ju på att göra en liten löptur uppe på ett 3000 meters berg med en 19 kilo ryggsäck och det gick bra.

Också skulle jag vilja passa på att gratulera Mattias som tagit dykcert+en advance kurs som ger honom behörighet att dyka 30 meter ner.
Om det är någonting jag ser fram emot med Zanzibar så är det att dyka, världens bästa dykning finns i Zanzibar sägs det.

/ Jonathan