Precis som Elvira skrev som kommentar på senaste inlägget, jag får se det som en ny erfarenhet. De va kloka ord!
Direkt efter paddlingen spenderade jag en hel dag med Amanda, syrran, Alexandra hennes kompis och hade jätteroligt i deras sommarstuga, riktigt gött väder, en bok och bad var inte fel.

Det var ganska kul nu i efterhand ändå, ja gick in i en kiosk i Mullsjö då sa hon som stod i kassan

- Ey är det inte äventyraren? Är du redan hemma?
Jag bara skrattade och sa att det inte gick som jag tänkt mig men att jag ska försöka igen någon annan dag.

Lycka till med allt sa hon. Och det kändes väldigt bra att få höra att hon var väldigt intresserad av vad jag skulle göra nu istället och sånt.

Efter den dagen packade jag om kajaken och allt igen och bar mig av på nytt, nu paddlade jag åt andra hållet istället. Helt fantastiskt! Ibland paddlade jag hårt och ibland la jag mig vid någon mysig liten strand och läste bok, skrev lite satt och filosoferade.

Det är något speciellt med att vara själv ändå, visst jag föredrar att ha med någon helt klart. Men det är faktiskt inte så dumt att vara själv heller.

Jag slog upp tältet och lagade mat, sedan kom Amanda på kvällen och vi hade det jättemysigt. Dock var hon tvungen att åka hem ganska tidigt. Så där låg jag igen i tältet själv, och somnade som en stock. Vaknade upp tidigt fixade te och satt och njöt ett tag.

Precis det glömde jag av när jag paddlade mot Mariestad, jag glömde bort att njuta och ha roligt.

Solen strålade, det var vindstilla när jag gled fram över Stråken, jag mådde bra. Snart tar jag studenten och snart ska jag och Amanda ut på våran stora resa i Europa.

En sak är säker iaf, jag kommer aldrig glömma hur jag spenderade min 19 årsdag, haha

/ Jonathan