Jag ska skriva om den bästa dagen i mitt liv. Det är enklare sagt än gjort, man har ju haft väldigt många bra dagar inte alls lätt att ta ut den bästa. Det stod mellan 4 dagar, när vi vann gothia, första gången ja provade på dykning i medelhavet, någon av alla 100 tals bra dagar med amanda, eller roddtävlingen i Tyskland. Efter ett litet tag grubblande kom ja ändå fram till att många har ändå vunnit cuper de är inte så specielt ändå, dykningen varade bara i ca 1 timme och under roddtävlingen var jag väldigt mycke tillsamans med Amanda så de får helt enkelt bli roddtävlingen. Jag känner att de är inte många som vet vad jag gjorde därnere, jag har mest sagt till de som frågat,
De va riktigt kul och gick bra för vårat lag typ. Så här kommer hela berätelsen om den bästa dagen i mitt liv.

Jag var där med grännaskolan, en stor anledning till att jag fick följa med var för att Amandas pappa Carter jobbade där under sommaren. Jag hade absolut ingen anning om vem jag skulle ro med förens dagen innan. Då visade det sig att han som rodde framför mig hade tydligen kommit 5a på Sm. Jag som aldrig hade rott över en mil skulle ro 4 mil med en av de bästa. Som tur var kan man nästan säga blev en i vårat lag sjuk så en gympalärare fick hoppa in i vårat lag. Då kände man sig ju lite erfaren iaf.

Vi styrde bussen mot Werder Bremen där starten skulle hållas. Jag började bli riktigt nervös, det här var ingen innebandymatch det här var Tysklands största roddtävling. Om jag skulle va tvungen att ge upp skulle jag helt klart sinka ner mitt lag i botten. Och de gjorde det inte bättre igår när man fick höra berätelser om hur stora vågor hade vält roddbåtarna. Vi kom dit och det var ruskigt mycket folk måste jag säga. Amandas lag var ett av de första lagen ut i floden. Jag förvånades över hur stark floden var. Man skulle padla ungefär 20 meter i motströms och visa snurrade runt och kom knappt framåt för den va så stark.

Mitt lag fick vänta några timmar, jag satt och snackade mycket med Mathias som hade vuxit upp i Tyskland. Idag pluggade han i uppsala och satsade stenhårt på rodden. Han frågade om jag hade tränat mycket rodd. Jag skämdes lite med tanke på att jag bara kört några månader. Men jag sa ändå till han,
Jodå har tränat en del.

Nu var det dags vi satte oss i startställning, jag började darra i  fötterna,
kör! skrek Mathias. Det började med att jag kom in helt fel i takten jag hade aldrig rott i motströms innan. och det tar inte lång tid innan Mathias vrålar,
"För helvete Jonathan! Ro ordentligt"
Vi vände och jag började sakta men säkert komma in i takten. Vattnet sprutade upp i ansiktet vi höll ett sjukt högt tempo. Jag började få mer och mer självförtroende osäkerheten var som bortblåst. Jag älskade ju dethär när man får pressa kroppen till det yttersta. Mathias framför mig var om ja ska beskriva det med ord, en ruskig maskin. Han var otroligt stark och under hans kommandon höll vi en väldigt hög takt. Vi åkte förbi andra och när stora fartyg närmade sig med stora vågor fortsatte vi bara. Det kändes som vi skulle välta hela tiden men vi bara fortsatte med samma höga takt. Det började bränna rejält i rumpan och tydligen var det inte bara min rumpa. Jag hörde Mathias roppa,
Jonathan du tar över takten lite jag måste bara fixa en grej!

Med en väldig stolthet började jag ro som förste man och de andra i båten följde mig. Jag ökade takten ännu mer och vi gled fram i det vackra landskapet. När vi skulle dricka drack vi en i taget medan de andra 3 körde på. När halva vägen återstod började det göra ruskigt ont i rumpan. Men vi gick mot en riktigt bra tid vi kunde bara inte stanna.

Fortsättning om hur de gick sen och om den stora festen kmr ikväll, om det finns något intresse för de :)